Milen! typ...

Idag skulle jag och Emma springa milen hade vi bestämt. Men eftersom luften och våra huvuden kändes så tunga så sa vi att vi skulle gå lite om det blev för jobbigt. För min del var det flåset som var jobbigt, för Emmas del benen. När vi hade sprungit ca 6 km råkade vi ta fel väg och kom tillbaka till ett ställe där vi redan hade varit! Vi var helt slut och var tvungna att kolla kartor på mobilen för att lokalisera oss (vilken jä..a tur att man har dessa tekniska hjälpmedel nu för tiden!!). Vi promenerade sedan i rask takt hemåt. Den sammanlagda sträckan blev 1,2 mil och tiden 1 timme och 55 minuter! Vilken tur att jag köpte ett vätskebälte idag, annars hade vi väl törstat ihjäl! Kan ju vara värt att tillägga att spåren i Vrinneviskogen har hur många uppförsbackar som helst! Nu känner jag mig lagom trött och mör i kroppen. Nästa gång ska vi springa rätt och hela sträckan;-)