Gott Nytt År! Välkommen 2015

Läste just förra årets inlägg här från mitt nyår då. Jag vet nu hur sliten jag var då. Det hade varit en tuff höst och jag var extremt nära att bli utbränd. Under våren blev det dock bättre, men jag var fortfarande väldigt trött och fick ingen ordning på träningen. Men under sommaren vände det. Jag hittade kraften igen och jag kunde börja träna. Mycket tack vare att jag lärde känna mina fantastiska kollegor bättre vilket gjorde att jag hittade balansen på jobbet. En annan anledning var att jag till hösten började med yoga. Det var först i höstas som jag insåg hur min kropp hade påverkats av stressen under föregående höst och våren -14. Det gick inte att träna, min kropp orkade helt enkelt inte. Vilken tur att det vände till slut! Och det kändes fantastiskt när kroppen till slut svarade på träningen. 

Ett av mina nyårslöften var att komma i balans och att utvecklas på jobbet. Det gick! Ett annat var att bli mer social, det har jag också blivit. Det tredje målet var att springa Midnattsloppet. Det blev tyvärr inte av, men det var nog lika bra med tanke på hur slutkörd jag var. Nu ska jag fundera ut några nya mål inför 2015. Jag vill ta ett ytterligare steg med träningen, gå från att bygga upp från grunden till att träna lite tuffare. Jag skulle vilja ha något träningsmål att sträva mot, gärna tillsammans med någon så att det blir lite roligare. Men vet bara inte vad det skulle kunna vara... Får fundera lite till på det. För övrigt har jag några saker jag vill utveckla på jobbet också. De är fullt möjliga att uppnå. Jag ska skratta mer också! Och jag ska försöka ta allt lite mer med en klackspark, inte vara så seriös hela tiden. Jag ska också försöka komma ut i naturen oftare. Det har varit dåligt med det förutom på jobbet. Japp, det får bli mina nyårslöften. 

Jul igen då

Då var det dags igen då. För julen. Det är så skönt att ha jullov! Att få ta det lugnt och träffa familjen. Jag känner mig redan lite förslappad. Ingen stress här inte! Jag har väl haft nog av den varan på jobbet den här terminen.

Vi har som väl är bestämt oss för att bara köpa julklappar till barnen. Vi vuxna har ett julklappsbyte. På ett sätt kan man säga att jag som ensamstående och utan barn går som förlorare, ekonomiskt sett alltså. Men jag skulle inte vilja vara utan att ge julklappar till alla barn, det är ju kul! Men den här julen blev väldigt knaper eftersom jag fick byta ruta på bilen för ett par veckor sedan. Men klappar är köpta och jag får väl leva på vatten och bröd i januari ;-) men det roligaste är ju att få ge och att se glädjen (förhoppningsvis) i barnens ögon. Sen är ju jag barnsligt förtjust i att få julklappar själv, oavsett om det innehåller något litet eller stort. Det är nog det att någon har tänkt på en bara och lagt ner lite omsorg som gör att jag gillar att få presenter och julklappar. Så lite tråkigt är det att vi inte köper till varandra längre, även om jag inte hade haft råd med en enda julklapp till i år. 

Min tredje termin börjar lida mot sitt slut

Ett och ett halvt år som lärare har snart gått. Jag ser tillbaka och inser vilken resa det har varit och hur mycket jag har lärt mig om mig själv, om yrket och om undervisning. Jag kan erkänna att jag för ett år sedan var helt slutkörd. Visste inte om jag skulle klara av jobbet som lärare och jag tvivlade mycket på mig själv. Men sedan dess har det vänt. Jag trivs otroligt bra! Visst, jag möter hela tiden stora utmaningar i min roll som lärare. En dag kan inledas med kaos och avslutas med ett glädjerus över att det är så härligt. Och nästa dag kan gå i ett från att jag går upp tills jag går och lägger mig på kvällen. En annan dag kan det pendla från att jag känner att jag har full kontroll över dagen, tiden och klassen till att jag är i frustration över detsamma. Det är helt enkelt ett jobb som innehåller utmaningar, utveckling, toppar och dalar, glädje, värme och stress. Jag känner att jag gör skillnad i de här barnens liv och att jag tillsammans med mina kollegor faktiskt gör ett riktigt bra jobb. Även om förutsättningarna ibland är helt katastrofala och omöjliga att påverka. Hade jag inte arbetat med barn och inte haft så bra kollegor, då hade jag inte orkat en vecka. 

Idag känner jag en tacksamhet över att jag till slut valde att plugga till lärare och jag tycker att det är roligt! Trots stressen så är det kul att vara lärare! Jag kan inte tänka mig att göra något annat! 

Typisk lördag som ensamstående

Jag har märkt att en del har en romantiserad bild av att bo själv och inte ha barn, precis som att jag kan ha det åt andra hållet. Men som ensam måste du göra allt själv! Det finns inte en enda dag i veckan när någon annan har skött markservicen. Och det finns ingen annan som ser att du är trött, mår dåligt eller är stressad efter jobbet. Det är nog lätt att tro att helgen för en singel är fylld av roliga och härliga träffar med kompisar och en massa skönt slappande i soffan. Så är det inte kan jag säga. Samtidigt är det ju så att jag bara har mig själv att ordna för. Det är ingen annan än jag själv som kan klaga på disken i köket eller att middagen består av något trist och snabblagat, trots att det är lördag. Ibland skulle det vara så skönt att få bli lite servad!! Och att få slappa och bara vara, men i sällskap med någon, utan att behöva prata så mycket:-) 

Tillbaka!

Jag har mer eller mindre lagt ner bloggandet som ni kanske märkt. Främst för att jag inte haft någon lust att skriva helt enkelt. Men också för att jag inte har lika mycket tid till det nu för tiden! Men nu kom suget tillbaka, så jag hoppas att det finns någon läsare som är kvar därute:-) 

Något mer som jag har fått försaka en del pga tidsbrist är stickningen. Det blir ju inte bättre av att jag dessutom stickar fel så att jag har fått sticka samma tröja tre gånger! Det är rekord för mig, men garnet var rätt så dyrt, annars hade jag nog gett upp efter första upprepningen! Det är tur att tröjan är rolig att göra också! Det är det första jag stickar efter mönster på engelska. Nu har jag i stort sett bara ärmarna kvar! Och det verkar bli bra den här gången:-) 

Igår var jag på 25-årsfest med temat 20-tal. Ett mycket bra tema tycker jag! 

En av höstens traditioner

De senaste åren har mamma kommit ner till mig en helg under hösten. I morgon är det återigen dags! Vi ska börja helgen med lite god middag på stan och på lördag blir det nog lite shopping. Det ska bli mysigt att ha lite tjejmys bara hon och jag.

Jag mår rätt så bra just nu. Det flyter på bra på jobbet och jag mår så mycket bättre nu när jag kommit igång med träningen ordentligt. Yogan har hjälpt mig jättemycket! Jag har bestämt mig för att gå en kurs till efter de här första 8 gångerna som snart är slut. Tänkte bjuda på en bild från Öland i somras. Det var nog där jag lyckades hitta tillbaka till mig själv igen:-)

Loppisgalen!

Förra veckan fyndade jag rejält på loppisarna här omkring. Så idag kunde jag inte låta bli att ta en vända till. Det resulterade bland annat i en Gröna Anna-kanna och en liten skål med handtag (bild nr.2). Men nu har jag lagt lite väl mycket pengar på second-hand. Det skulle lätt kunna bli ett beroende! Men det är väl bättre att shoppa loss på begagnade saker än nya antar jag:-) 

Balans

Nu inser jag hur dåligt jag faktiskt mådde under förra läsåret. Jag var konstant trött, både mentalt och fysiskt. Hade ofta huvudvärk, spända muskler och förkylningar som avlöste varandra. Kroppen orkade inte med minsta ansträngning, vilket ledde till att jag inte klarade av att träna. Jag var stressad pga nytt jobb och jag kände mig ofta ensam och deppig. Allt det här sammantaget gjorde att jag gick upp 6 kg, att jag inte orkade umgås med folk och att jag kände mig totalt misslyckad med det mesta. Jag har haft svår PMS och utslag i ansiktet. Jag trivdes inte alls med mig själv.

Men sommaren och semestern blev en vändpunkt! Och det är inte förrän nu jag inser hur betydelsefull den har varit. Äntligen börjar jag få en balans i livet igen! Jag har gått ner 4 kg! Jag börjar gilla att piffa till mig igen, att välja kläder på morgonen och att lägga lite tid på att sminka mig och fixa håret. Jag har kommit igång med träningen. I fredags var jag på ett Cirkelfys-pass för första gången på länge och kroppen kändes så stark och pigg!! Som förr i tiden! PMS:n och finnarna i ansiktet är nästan obefintliga. Hur har jag gjort för att nå hit då? Jo, det började med att jag verkligen mådde bra under semestern. Jag vilade, rörde mycket på mig och umgicks mycket med nära och kära. Naturen på Öland och umgänget där, fick mig att bli totalt avslappnad. Att vara med människor som man kan vara helt sig själv med är så skönt, och läkande! 

Under sommaren bestämde jag mig för att börja på en yoga-kurs till hösten. Så nu går jag på den varje tisdag och det har varit jättebra för mig! Främst mentalt, men även fysiskt. Jag märker redan att jag har blivit starkare och rörligare. Jag har hittills fokuserat på att bygga upp kroppen igen. Därför har jag också gått på core och jag har joggat lugnt, men ökat distansen lite för varje gång. Den senaste tiden har jag även lagt till ett skivstångspass och nu ska jag försöka få in cirkelfys då och då. 

Jag lyssnar fortsättningsvis på ljudböcker när jag kommer hem från jobbet. Det gör att jag kan släppa tankarna på jobbet som lätt börjar mala annars. Det hjälper mig också att somna på kvällarna. Jag brukar somna efter ca 10 minuter nu :-) 

Jag känner mig så nöjd med mig själv just nu! Tack vare små förändringar och en hel del kämparanda har jag lyckats få mer balans i mitt liv. Det är jag som gör jobbet åter igen! Det går inte att vänta på att något bara ska komma till en. Jag börjar hitta tillbaka till mig själv igen:-) 

En solig och varm sommardag med huvudvärk...

I morse vaknade jag med en otroligt spänd nacke och huvudvärk from hell. Inte jättekul en så här fin dag, en av de första riktiga sommardagarna här i Norrköping. Men det är lite typiskt mig. På ett sätt gjorde det inte så mycket eftersom jag ändå inte har haft något för mig. De flesta var upptagna idag och jag hade ändå sett lite fram emot att sova länge, läsa och bara vara. Nu blev det inte så mycket av något. Det är jobbigt att läsa när man har ont i huvudet. Det mesta är jobbigt. Men kan hjärnan vila ändå? Nej. Och det är väl där någonstans upprinnelsen till spänningarna ligger. Och när tankarna går fram och tillbaka så där ideligen, ja då släpper inte den där huvudvärken heller. 

Och vad rör sig i mitt lilla huvud då? Jo: "jag är 37 år, och jag är den enda i världen (i alla fall bland de jag känner) som inte har träffat någon och det beror inte på att jag inte vill ha barn, för det vill jag ha". "37 år. Det blir allt svårare att bli gravid. Jag är kanske redan för gammal. Jag är kanske den som inte får barn, den som aldrig kommer att bli mamma, någonsin". "Kommer jag att träffa någon? Jag känner på mig att jag inte kommer att göra det, inte förrän det är för sent". "Borde jag skaffa barn på egen hand? Men jag vill ju inte uppleva det på egen hand och dessutom vara beroende av andra". Sedan brukar tankarna gå över till vad det är för fel på mig, varför händer det inte mig?! Det som händer för alla andra. De träffar någon och de får barn. De får kanske kämpa lite för det där sista, men det ordnar sig. 

De här tankarna är jag så ensam i. För vad finns det att prata om? Vilka goda råd kan någon ge en sån som mig? Det måste vara otroligt frustrerande och svårt som vän. Jag förstår det. Vad ska man säga? Hur kan man hjälpa? Det finns ju inget, bara att stå ut med mig. Och som tur är har jag några såna vänner som finns kvar, trots att jag inte har orkat med mig själv och andra ett tag. För jag har mått så dåligt i min saknad att jag inte har orkat hålla modet uppe bland folk det senaste året. Min glöd har slocknat lite. Hoppet har sjunkit till lägsta nivå. 

Jag kan det här nu, det här med att bygga upp självkänslan och ta reda på vad jag vill. Vad som är viktigt i mitt liv. Jag kan vara själv, jag tänker framåt och jag har mina fritidsintressen m.m. Jag har ett jobb jag trivs med och jag klarar mig hyfsat ekonomiskt. Jag vill bara känna lite lycka. Är det så jävla för mycket begärt?? Och ja, jag vet att man automatiskt inte blir lycklig av att vara i ett förhållande eller att få barn. MEN, om jag frågar dig som är gift och/eller har barn: vilken din lyckligaste stund var, Visst skulle du då svara något av dessa två ögonblick i livet? Då förstår du nog också den saknad jag känner. Jag vill också få uppleva den där lyckan någon gång! Och få känna lite ro i själen. För inom mig är det ett ständigt uppror av känslor. Allt från frustration, ilska, ledsamhet och fighting spirit. Det kramar om mig inifrån och vrider runt, runt. Mina muskler spänner sig till och med när jag sover. Jag känner mig otrygg och annorlunda. Samtidigt trygg i mig själv och nära till mina känslor. 

Jag vill också få delta som förälder i samtal om barn, för jag tycker faktiskt redan nu att det är intressant. Jag älskar ju barn och tycker om att få följa deras utveckling i livet. Men ibland har det blivit lite för mycket av den varan. Säkert för att det får mig att känna mig som någon som står vid sidan av, en som inte är med i "klubben". Något som också kan vara jobbigt att tänka på är att jag inte är den viktigaste personen för någon. Och att alla de människor som är viktiga för mig har någon eller några som alltid är viktigare, som kommer före. Mina brorsdöttrar är otroligt viktiga för mig i mitt liv, och jag i deras, vilket känns otroligt värdefullt och speciellt. Men jag vill ju ha någon här hos mig också. 

Phu! Det här blev ett väldigt utelämnande och långt inlägg. Jag hoppas att mina spänningar i kroppen släpper lite nu när jag fått skriva av mig! När jag var på Öland förra veckan, då hade jag faktiskt ro i själen. Det har jag nog bara där och när jag får vara med brorsdöttrarna. Så lite mer ro kommer jag att få eftersom det blir mer av båda i sommar! 

Öland!

I torsdags var vi framme. Igår var faktiskt vädret bättre än väntat och jag fick mig till och med en liten bränna i ansiktet. Vi cyklade, plockade jordgubbar och åt världens godaste kroppkakor. Jag känner mig totalt avslappnad här! Idag har då vädret inte varit lika kul... Det har regnat och det är kallt och blåsigt. Men dagen har inte varit så tokig ändå. Vi har hållit oss inne och tänt värmeljus. Jag har läst, fixat naglarna, varit och handlat och nyss kom jag in efter en löprunda. Så nu blir det lite vin och fotboll! 

Jag njuter!

Det är så skönt att vara ledig!! Trots att vädret inte är på topp njuter jag av att ta dagen som den kommer. Det är skönt att kunna åka och träna när jag vill, sova länge på morgonen, vara uppe sent och att bara vara. Idag var jag dock tvungen att ställa klockan på 9.00 och jag har redan kommit in i semestermode, för det var riktigt segt att komma upp. Sen bar det av in till stan för att träffa en kompis och hennes dotter. Vi lekte i Folkparken och åt lunch på Fräcka fröken. Helt oväntat sken solen och det blev riktigt varmt på uteserveringen. Nu ska jag packa inför Ölandsresan och ikväll blir det Cirkelfys på Friskis:-) 

Inget höjdarväder direkt!

Hmmm... Jag tror att veckan på Öland får bli en semester full av kultur i form av besök på museer och utställningar! Kanske det får bli en vecka med träning också. För inte blir det något häng på stranden i alla fall! Nej, varma kläder och ett lass böcker får åka ner i väskan! Som tur är ska jag åka dit en vecka i slutet av sommaren också och då kan man ju hoppas på lite mer sol och värme!

Bästa överlacket!

En kompis tipsade mig om det här lacket. Det torkar nästan direkt och gör att nagellacket under håller sig fint ett par extra dagar än annars. Du stryker på lacket direkt efter att du haft på önskad färg. Efter bara någon minut är naglarna torra och fint blanka! 

Sommarlov!

Oj! Vad länge sedan jag skrev något här! Det har varit fullt upp på jobbet fram till skolavslutningen. Förra veckan rensade och röjde vi i klassrummen. Det känns så skönt att vi har hunnit få ordning till nästa läsår! 

Jag har klarat av mitt första år som lärare! Det har varit tufft, riktigt tufft ibland. Men samtidigt väldigt roligt och lärorikt! Nu ska jag njuta av mitt första sommarlov och jag ser verkligen fram emot nästa termin. 

Under sommaren ska jag även försöka hitta tillbaka till mig själv. Jag har varit så fokuserad på min roll som lärare under det här året att jag inte haft någon ork över till mig själv som privatperson. Jag ska försöka bena ut vad som är viktigt att prioritera och satsa på för mig i höst. Men just nu ska jag bara vila och försöka tänka och göra så lite som möjligt! 

I morgon är det midsommarafton och jag ska fira den med min kusin och hennes familj. Det ska bli kul! 

Trevlig midsommar! 

Mitt i prick! kan det stämma??

Jag har funderat väldigt mycket på om det är PMS eller kanske t.om. PMDS som jag har. När jag nyss råkade ha på introt till Fråga doktorn i bakgrunden och hörde att det skulle handla om just PMDS var jag bara tvungen att fortsätta kolla. Jag kan säga att det låter precis som hur jag känner mig under två veckor varje månad. Det känns som att min PMS försämrats en hel del sedan jag slutade med mina p-piller. Sen har det ju dessutom varit vår, vilket även det brukar påverka mitt humör. Jag borde kanske gå till läkare och kolla upp det, men ärligt talat så är jag så trött på att lida av "typiskt kvinnliga sjukdomar" och därmed också bli bemött på det sättet. Det är såna sjukdomar eller besvär som gör att man inte blir tagen på allvar och får reaktioner från omgivningen som att man är "överkänlig" eller att man "känner efter lite för mycket". Förr, när jag var liten hade jag migrän. Det var samma sak då. Nu för tiden upplever jag att migränen har blivit mer accepterad som sjukdom. Det tas faktiskt på allvar. Men jag kan säga att ibland när jag har ont i nacken, vilket ofta dyker upp samtidigt som min mens, så mår jag precis lika dåligt som när jag hade migrän. Men att säga att man måste vara hemma pga värk i nacken känns inte riktigt lika legitimt. Herregud! det skulle kunna vara så att jag under 1-2 veckor lider av PMDS och efter det sedan nack- och huvudvärk under mens. Den fjärde veckan i månaden får jag i så fall alltså skrapa ihop allt jag ställt till med under dessa veckor som t.ex. att be om ursäkt för mitt dåliga humör, städa upp (eftersom jag inte fixat det under dagarna med värk) och sist men inte minst ha ångest över att jag inte mår sådär bra och är sådär positiv och härlig som jag vill vara under längre tid än 1 vecka per månad!  

Hur som helst så vet jag inte vad som är vad med mina små perioder av depression. Det skulle absolut kunna vara PMDS. Det kan även vara så att jag är inne i en sorts livskris där jag känner att mitt liv inte alls verkar bli så som jag har trott och hoppats. Att jag är ensam. Eller så var det en vårdepression. Vem vet? och vad kan hjälpa? De som lider av PMDS verkar ha svårt att få hjälp. Och även om man får det så verkar det vara väldigt individuellt vad som fungerar som behandling och inte. Många har svarat bra på ett botemedel under en period, för att sedan upptäcka att de inte fungerar alls längre efter ett tag.
I värsta fall har jag haft en kombination av allt ovan under en tid, och då tycker jag verkligen synd om mig själv! Särskilt eftersom jag dessutom varit väldigt stressad och inte fått till min träning - som grädden på moset liksom ;-)

Jag har skaffat appen "menskoll" för att ha lite bättre koll på min månad. Den visar nu att jag ska få min PMS om 1 dag. Så håll er borta under en vecka framöver! Om någon är intresserad av hur jag mår och hur min tillvaro upplevs kan ni gå in på Karin Adelskölds hemsida. Där beskriver hon sin PMDS, vilket verkligen stämmer överens med hur jag har mått de senaste månaderna till och från: http://www.livetmedpms.se/ Kanske kan ni mina vänner förstå mig lite bättre och se bortom mina dumma och märkliga utfall ibland (även om jag försöker hålla mig undan er så gott det går under den perioden). Det vore skönt att få en diagnos, men samtidigt undrar jag: skulle jag vara hjälpt av det?? Det skulle ju i alla fall kunna vara en förklaring till varför jag ofta känner mig så annorlunda och ibland oförklarligt arg, överkänslig, ledsen och missförstådd.

När knopparna brustit

Varje år vid den tid när knopparna brister och våren är på gång så mår jag dåligt. Jag blir deppig och otroligt trött. Det är inte så ovanligt har jag förstått. Nu börjar jag komma ut ur min grotta och känner mig lite gladare och lite mer hoppfull. Jag njuter fullt ut av fågelkvittret, grönskan och ljuset. Maj månad är min månad! Jag ska avsluta den med tårta och kalas med mina närmaste. Sommarens resor är bokade och jag nu ser faktiskt fram emot att vara ledig i sommar.

Idag ska det komma en mäklare hit för att värdera min lägenhet. Sen ska jag börja leta efter nytt boende. Det är dags att hitta något mer "vuxet" att bo i. Ett ställe där jag har plats för att bjuda in folk på middagar och där en katt kan bo. Jag saknar att ha katt så otroligt mycket! Det ordnar sig. Det kommer att bli bra. Jag är okej. Jag duger som jag är. Det gör du med. 

En varm och solig shoppinghelg

En hel helg utan något inbokat, det var vad jag hade framför mig i fredags. Och jag har vilat, motionerat och shoppat. Jag tror att jag är inne i en vårdepression just nu. Det måste vara det. Mår fortfarande inget vidare, den där hopplösheten och frånvaron av glädje inför något, finns där hela tiden. Det enda som funkar är att jobba och vara med brorsdöttrarna. Då är jag mitt gamla vanliga glada jag och för stunden får jag energi och känner mig meningsfull. Det är så klart inte bra för mig att vara ensam en hel helg. Men jag vågade inte hitta på något med någon eftersom jag inte vet hur jag skulle orka. För just nu orkar jag helt enkelt inte att ge av mig själv till någon annan. Det är bara att "rida ut stormen" och hoppas på att allt lättar snart. 

Jag är glad att jag i alla fall kom iväg på en joggingrunda igår. Det gick inte att låta bli att njuta av våren och värmen. Och jag orkade faktiskt springa 4 km! Det var nog av ren frustration! 

Shoppingen kan jag erkänna så här i efterhand, var ett försök att pigga upp mig själv lite. Och ja, lite piggare blev jag för en stund. Jag köpte ett par sandaler och en massa kläder. Sandalerna är jättesköna! Det var inte lätt att hitta ett par som både var bekväma för mina känsliga fötter och snygga. Jag är nöjd. Nu har jag tre arbetsdagar framför mig, sen är det ledighet igen! Lite onödigt mycket röda dagar nu tycker jag. Här kommer en bild från min joggingtur och mina nya skor: 

Framme i E-tuna

Mamma var så gullig och lämnade lite sill och lax åt mig här hemma. De har ju rest bort över helgen. Jag svängde själv ihop en hovmästarsås och kokade lite ägg och potatis till igår kväll. Åh, vad gott det var! Det blev lite rödvin till också. En bra start på påskhelgen, trots att mitt enda sällskap var katten. 

I morse vaknade jag första gången vid 4.30 med en sprängande huvudvärk. Så nu känner jag mig helt luddig i huvudet av trötthet och spår av huvudvärken. Hoppas det ger med sig under dagen! Ska strax åka till en av man bästa vänner och i eftermiddag ska jag träffa min kusin och hans dotter från Umeå. Glad påsk på er! (Även om man inte ska säga det förrän på söndag om man ska vara korrekt, idag är det ju dagen då Jesus dog liksom). 

Nu ska jag njuta resten av lovet!

Idag vaknade jag utan någon arg och ledsen känsla, härligt! Jag måste nog ta tag i mitt mående, har inte mått bra på länge nu. Jag ska ta tag i det under våren. Ska försöka hitta någon att gå och prata med. Men jag vet ju hur svårt det är att hitta någon bra och det lär bli dyrt. Jag har tappat fotfästet lite under sista tiden, jag saknar initiativförmåga och har tappat mycket självkänsla. Men det ska tillbaka! Så är det bara! 

Idag bär det av hem till Eskilstuna igen. Jag ser fram emot att vara på landet, träffa släkt och vänner och att vara barnvakt åt den yngsta brorsdottern. Mina föräldrar är inte hemma, men jag vet att mamma har lämnat lite sill och lax åt mig där hemma. Jag ska bara köpa med lite vin, sen är helgen kirrad. 

Jag är mycket nöjd med mitt nya skåp! Igår körde jag dessutom iväg skrivbordet och en massa annat som jag inte har plats för längre. Det hamnade på Bra o begagnat som ligger i närheten. Känns bra att inte bara slänga. Nu ska jag städa och packa. 

Hopplös

Jag och Emma åkte på en spontan tripp till Ikea igår. Och jag spontan-shoppade ett skåp och lite annat smått o gott. Det tog mig sedan hela kvällen att montera ihop möbeln, men rackarns vad nöjd jag kände mig efteråt! Nu har jag äntligen lite mer plats till förvaring. 

För övrigt känner jag mig inte alls i balans just nu. Har vaknat varje morgon med en ledsen och arg känsla. Jag är ledsen över många olika saker och känner mig riktigt låg. Arg blir jag när jag tänker på att jag mår så här just nu, när det är påsklov och allt. Jag vill känna mig stark igen, både fysiskt och psykiskt. Jag vill känna mig glad, positiv och förhoppningsfull inför framtiden! Men det var länge sedan jag kände mig så. PMS eller inte, jag är less på det här! 

Ska det va så här??

För några månader sedan slutade jag äta P-piller. Jag ser ingen anledning till att äta dem. Hur som helst så märker jag att min PMS har nått helt nya nivåer. Ungefär en vecka innan mens blir jag deppig och  gråtfärdig mest hela tiden. Sen under själva mensen, ja då känner jag mig inte heller så skoj. Så man skulle kunna säga att jag mår bra och känner mig "normal" under 2 veckor av 4. Kul! Ska det alltid vara så här nu?? För min del är bara mensen en påminnelse om vad jag inte har och antagligen inte kommer att få -barn. Dessutom ska man också bli deppig, få huvudvärk och må allmänt piss under 14 dagar per månad! Ovärt! Och lite orättvist. Jag menar, om jag ändå hade barn så skulle det vara värt allt besvär. Men nu är det ju bara helt meningslöst. Precis som mitt liv känns just nu. Och ja, jag har PMS idag. 

Sol och påsklov!

Efter den här stressiga veckan känns det helt underbart att solen har kommit fram och att det nu väntas en hel vecka av ledighet! I morgon åker jag till familjen för att fira min pappas födelsedag och byta till sommardäck. Vad kan man hitta på att köpa till en pensionär som typ har det mesta?? Det är alltid svårt. Eftersom han tränar mycket och spelar golf, vore det kul att hitta något som passar till det. Men åter igen, han har det mesta och golfbollar känns sådär kul. Jag ser fram emot att träffa hela familjen och några släktingar kanske. På söndag åker jag tillbaka hem, för att efter några dagar åka till E-tuna ännu en gång. Jag måste ju liksom hem till Norrköping för att köra mina pass på Friskis. 

Men nu ska jag först hem på middag hos en gammal kollega! Det ska bli trevligt och konstigt nog känner jag mig ganska pigg!

Det verkar som att det är lov snart!

Vilken vecka det här har varit! Det är precis som att det är meningen att man ska vara som en urvriden trasa när det väl är lov. Den här veckan (hittills) har varit som en enda lång fredag! Jag har varit så trött och allt har gått i ett på jobbet. Jag vet faktiskt inte om jag har hunnit med att ha en enda rast, och då menar jag en sån rast där man hinner sitta ner, dricka en kopp kaffe och prata lite i personalrummet. Det var kanske inte så konstigt att den här dagen avslutades med ett skrattanfall kollegor emellan. Det är tur att man kan skratta åt eländet ibland. Men nu är jag helt slut! En dag kvar, sen är jag ledig! Det ska bli skönt.  

Typisk måndag...

Seg i huvudet, allmänt trött, på dåligt humör och ineffektiv - så har jag känt mig hela dagen. Jag kände mig ovanligt oinspirerad på jobbet och fick inget gjort efter att barnen hade slutat. I morgon har jag matte hela dagen och jag har fortfarande inte planerat lektionerna i detalj än. Det är inte bra. Men jag kom helt enkelt inte på något bra idag! Jag tror att det har varit lite för intensivt den senaste tiden med utvecklingssamtal och långa dagar på jobbet. Luften gick liksom ur mig! Morgondagen löser sig nog, jag vet ju på ett ungefär vad vi ska hitta på, men det är inte kul att känna sig oinspirerad. Jag behöver en rejäl energikick!! Det ska bli skönt med påsklov nästa vecka! 

Fick ett litet ryck i alla fall...

Äntligen har jag kommit upp ur soffan! Förutom gårdagskvällen så har jag inte gjort många knop den här helgen. Jag vaknade nämligen med huvudvärk igår, som lyckligtvis gick över när jag träffade tjejerna. Och vaknade även idag med huvudvärk, om än en annan sort. Så nu framåt kvällen kände jag att jag var tvungen att göra en kraftansträngning i köket som var helt belamrat med disk. Det känns bra nu när det är gjort!

Före ...

Efter disk:-)

Bjuder på den här bilden också. Vi hamnade vist bland mingelbilderna:-)

Trött söndag

Igår bjöd jag och Johanna ut Sanna på födelsemiddag. Kvällen slutade med club för 25+ i Värmekyrkan. Det blev en spontan och superkul kväll! Men idag är jag helt slut! Man pallar inte en utekväll lika bra som man gjorde förr i tiden helt enkelt... 

Nya vanor!

Nu ska jag avslöja något för er. Ni vet ju att jag har varit otroligt trött, stressad och sjuk under lång tid nu. Min tidigare så fungerande och regelbundna träning har blivit lidande och därmed också kosten, vilket har lett til att jag har lagt på mig några kilon. Det är ju självklart inte så kul när alla kläder sitter åt och man känner sig obekväm i det mesta. Så för fem veckor sedan bestämde jag mig för att satsa på att komma igång igen. Jag blev medlem på Aetas som är typ en PT-online. Det kostar lite så klart. Jag fick en fem veckors plan med tränings- och kostupplägg. På måndag är det sista dagen. Jag har inte vägt varken mig eller maten. Men jag har mätt mig på olika ställen på kroppen. Jag har minskat lite, inte jättemycket. Har inte riktigt kunnat hålla mig till planen eftersom jag var förkyld i en vecka. Men det har varit intressant att testa! Och jag har faktiskt fått lite ny inspiration. Dessutom har jag fått ett bra stöd av PT-Fia och hennes kollega Erika. De har verkligen inte bidragit till mer stress eller så. Inte heller har det varit några omöjliga förändringar. Fokus har legat på välbefinnande, utan några pekpinnar och med sunda värderingar. Så även om jag hade hoppats på bättre resultat utanpå, så är jag nöjd med dem inuti. Jag fått med mig ny inspiration till träningen och en massa god och nyttig mat som jag kommer att fortsätta med. Den största förändringen är att jag har blivit mycket bättre på att äta bra och näringsrika mellanmål. Det har hjälpt mig att aldrig känna mig sugen eller jättehungrig mellan måltiderna. Här är ett exempel på en frukost som jag definitivt kommer att köra på framöver. Det är chiapudding med kokosmjölk och valfria bär eller frukter. Chiafrön är jättenyttigt! Jag blandar 2,5 msk chiafrön med lite drygt 1 dl kokosmjölk (se till att det är riktig kokos i, inte extrakt, och att den är på tetra, annars skär det sig och blir klumpigt) och så har jag i en nypa äkta vaniljpulver. Här har jag mango, kokosflingor och lite honung på toppen.

Boktips

Strax ska jag gå iväg och möta Emma. Vi ska gå en promenad och lyxa till det med lunch ute. Egentligen var vår plan att åka en bit utanför stan, ta med matsäck och promenera i skogen, men nu funkar ju inte min bil... Men det hela passar ändå bra eftersom mitt huvud fortfarande inte är helt bra. Solen skiner idag med och det ska bli skönt att komma ut ett tag. 

I morse lyssnade jag färdigt på min sjätte ljudbok. Jag har plöjt genom en radda böcker på Storytel den senaste månaden. Den senaste fick mig att både skratta och gråta. En väldigt fin bok måste jag säga! Den lämnade mig med ett sting av hemlängtan och en vilja av att vara som den där mormodern, fast en sån faster åt mina brorsdöttrar. Den är mest rolig, mysig och fin. Och lite sorglig. 

Hej nack- och huvudvärk! Hej helg!

Vad kunde man vänta sig efter några dagar med dåligt humör och en hel del motgångar? Jo, självklart vaknade jag i morse med väldigt spända axlar och nacke, och huvudvärk. Min bil pajade igår, så blev tvungen att cykla till jobbet. Nu så här i efterhand känns det ändå rätt bra att jag fick röra på mig lite, för efter en dag med värk landade jag vinglande och helt slut här hemma i soffan och har blivit kvar här, halvt om halvt sovandes. Huvudvärken är bättre, men är fortfarande jättetrött. Så nu ska jag sova! Hade, förutom huvudvärken, en superhärlig dag på jobbet. Vi hade utedag och våren visade sig från sin allra bästa sida! Vi var i skogen och fick njuta av sol, blåsippor och skrattande barn. Dessutom har jag haft alla mina utvecklingssamtal nu! Och de har gått bra! 

Konstig kväll

Idag när jag kom hem var jag på så dåligt humör och trött, att jag somnade framför TV:n. Vid 18.00... Jag vaknade för en liten stund sedan, vid 21.00... Jahopp! Får se hur det går att sova nu. Jag har ju i alla fall tre timmar gjorda redan:-) men man har ju inte mycket till liv om man sover bort den fritid man har efter jobbet. Och nu har jag ingen matlåda tills i morgon eftermiddag heller... Jag åker ju direkt till Friskis efter jobbet och kommer inte hem förrän vid halv åtta. Aja, det löser sig väl! 

Sååå less!

Ibland är jag så himla trött på att känna mig ensam! Och att inte veta om det finns något slut på ensamheten där framme. Jag är less på att behöva tänka på allt själv, att laga all mat själv till mig själv, att må dåligt inför stora helger och semestrar för att det inte är självklart vad jag ska hitta på. Jag är trött på att ta alla beslut själv också! Ibland skulle det faktiskt vara skönt att någon annan hjälper en att bestämma sig eller ta tag i saker. Jag är bara så jävla less! Och så jädrans ensam... Ensamheten är i alla fall inget jag är rädd för, bara trött på. 

Bläää...

Idag är det en sån dag, när allt bara känns blä. Utan någon egentlig orsak. Jag cyklade fram och tillbaka till jobbet och det är väl det enda som känns bra med den här dagen. Jag är så trött och irriterad att jag egentligen redan nu vid åtta vill gå och lägga mig! Jag får hoppas på en bättre dag i morgon!  

Jobb och motion i vårsolen!

Just nu sitter jag och pustar ut efter en cykeltur. Bestämde mig i morse för att slå ihop jobb och motion till ett. Resultatet blev att jag tog cykeln till jobbet. Så nu vet jag att det tar ca 25 minuter enkel väg. Men fy vad jobbigt det var hem! Motvind hela vägen. Jag ska försöka ta cykeln i alla fall två gånger i veckan nu tänkte jag. Det blir bra vardagsmotion. 

Jag fick ihop 4 timmars jobb också, vilket gör att jag känner mig lite lugnare inför veckan som kommer. Lägenheten är städad, det står nya och fina blommor i fönstren och jag tycker nog att jag är värd en lugn och skön kväll nu. Så får det bli! 

Så skönt med helg!

Äntligen är jag pigg från förkylningen. Men jag har varit grymt trött den här veckan. Inte bara pga förkylningen, utan också för att det har varit stökigt på olika sätt på jobbet. Det har varit många konflikter att reda i och alla elever verkar väldigt trötta. Men veckan slutade i alla fall bra. Har dock en massa ogjord planering att ta tag i eftersom den tiden har gått åt till elevärenden och utvecklingssamtal. 

Men nu är det i alla fall lördag! Och jag vaknade vid sju av att solen strålade in genom persiennerna. Det känns skönt att komma upp tidigt och kunna dricka sin kopp kaffe i lugn och ro för en gångs skull. Dessutom har jag gott om tid att städa, ta en promenad och bara ta det lugnt resten av dagen. Under tiden ska jag lyssna på ljudbok. Det är precis vad jag behöver idag! 

Längtar efter sommar!

Här snoras det! Men förutom det är det bra med mig. Allt knallar på kan man väl säga. Fram till Påsk är det liksom bara vardag nu och det känns ganska skönt. Samtidigt har jag börjat fundera på sommaren. Vad vill jag hitta på i år? Jag behöver ju inte jobba det här sommarlovet i alla fall. Jag får lite små-ångest när jag tänker på det. För mig är semester på sommaren lika med att sova länge, gå och lägga sig sent, grilla, dricka vin, sola, bada och umgås. Om jag får en sommar fylld av det, då är jag mer än nöjd! När jag tänker på det önskar jag att jag inte var ensam och att "vi" hade ett hus eller en sommarstuga där vi kunde göra allt det där, heela sommaren!! Det är nästan lite ironiskt, att jag som inte har någon familj, är ledig så länge och får oroa mig för hur jag ska få semestern att gå, medan många med familj måste slita sitt hår för att få ihop sina semestrar så att de hinner göra allt de vill göra tillsammans under sommaren. Jag längtar verkligen efter årstiden sommar! Längtan blir ju inte mindre av att nästan varje program på tv just nu är inspelat under förra sommaren. Åh! Vad härligt det ska bli att slippa alla vinterkläder! Snart så! 

Jag är sjuk igen. Inte mycket att göra åt det, men det är väldigt irriterande! Ligger under en filt i soffan och fryser just nu. Ute strålar solen och mitt kök är överbelamrat med disk, kylskåpet är tomt och jag är hungrig. Det känns som att jag har varit här sååå många gånger sedan jag började jobba. Som tur var så hade jag en gammal citron, ingefära och honung hemma. Så för att pigga på mig har jag druckit flera koppar med hett vatten med det i. Men det gör mig ju inte så mätt... Så nu måste jag kämpa mig upp och försöka hitta på något snabbt och lätt att laga. Idag är det inte kul att bo själv! Inte är det roligt att följa mitt nya kostprogram heller, eftersom att inget av det jag har hemma passar in i det. Godissugen är jag också.... Och tycker synd om mig själv gör jag med. Bläää! 

Nää, i morse vaknade jag med halsont och värk i hela kroppen. Det förklarar ju att jag var så trött igår. Somnade förresten strax före tio. Jag har egentligen bara gått och väntat på det här eftersom vi har haft 10 elever sjuka samtidigt den här veckan, alla med samma symtom. Dessutom har de "friska" eleverna hostat och snorat om vartannat. Jag vill inte det här! Har varken råd, tid eller lust att bli sjuk igen. Så vi får hoppas att det stannar vid en lätt förkylning och att det inte blir så mycket värre. 

Förutom att jag har vaknat några gånger i natt pga förkylningen, väckte min kära granne mig. Det slår aldrig fel! Det är precis som att hon känner på sig när jag verkligen behöver sova och vill förstöra det! Men den här gången var det ingen musik som väckte mig, nej det var hunden, möbler som verkade ramla eller flyttas runt och högt prat och skrik långt in på natten. Det är lite fritidsgårdskänsla på umgänget under mig. Jag vill bara ha lugn och ro! Och få sova på nätterna! Kan det vara så svårt? Önskar att jag hade åkt hem till mina föräldrar redan igår. Där är det i alla fall tyst. 

En trött fredagskväll

Även om jag inte har varit lika trött den senaste tiden som förut, så blev jag det igen nu ikväll. Men det är väl inte så konstigt. Jag har jobbat långa dagar och klarat av åtta utvecklingssamtal under den här veckan. Idag slutade jag faktiskt klockan två, men åkte direkt till gymmet och sedan ut på en power walk i 45 minuter. Nyss tänkte jag att det kanske inte är så långt kvar tills man kan gå och lägga sig... men klockan var ju bara kvart över sju! Hur ska jag lyckas lyckas hålla mig vaken!? Men även om jag känner mig väldigt trött ikväll, så mår jag bra just nu. Jag känner mig inte alls så stressad, trots att det är hysteriskt mycket att göra på jobbet (som vanligt) och trots att jag har tränat fyra gånger i veckan den senaste tiden. Jag lyssnar på mina ljudböcker, fokuserar på träningen, äter bra och det flyter på på jobbet. Som grädde på moset är det vår ute!! som man har längtat efter det!
Nu ska jag försöka hålla mig vaken en stund till. Har redan börjat sticka på en tröja, så det får bli min sysselsättning ikväll.

Bild från förra helgen hemma i Eskilstuna. Det jobbades hårt i trädgården:-)

Den senaste veckan och helgen

Den här veckan har verkligen gått i ett! Att träna och äta bra är ju ett projekt i sig, det tar mycket tid att förbereda matlådor och mellanmål. Jag har försökt att komma ut på promenader varje dag också, men inte riktigt lyckats. Men tre träningspass har det i alla fall blivit! Dessutom har kvällarna bjudit på trevliga saker som musikquiz, fika med pluggkompis och kanske inte lika trevligt - kvällsmöte på jobbet. I helgen var jag hemma i Eskilstuna och firade svägerskans 30-års dag och var barnvakt åt den yngsta brorsdottern. Jag trodde att jag skulle vara helt slut idag, men faktiskt inte. Nu väntas ett par hektiska veckor späckade med utvecklingssamtal på jobbet och träning på kvällarna. Men jag känner mig peppad! 

Mönstrad tröja

Äntligen har jag stickat färdigt något! Jag är mycket nöjd:-) 

Mår mycket bättre!

Jag mår bättre idag än vad jag gjort på länge! Den senaste veckan har jag tränat fyra pass, ätit bra och inte känt mig stressad. En av anledningarna till mindre stress är att jag skaffat Storytel. Jag lyssnar på ljudbok på mornarna, på väg till och från jobbet, när jag lagar mat, går powerwalks och när jag ska sova. Igår lyssnade jag samtidigt som jag städade och fixade här hemma. Det får mig att tänka mindre! Och det får mig att få saker gjorda. Tänk att jag, trots mindre tankar på allt som ska hinnas med, ändå hinner med allt jag ska göra! 

Idag var jag på jobbet i fyra timmar och jobbade. Det var riktigt skönt att få skrivbordet städat och en del planerat. Jag känner mig mycket lugnare inför veckan nu så jag kommer nog att åka dit fler söndagar framöver. Efter jobbet åkte jag upp till skogen som ligger i närheten. Jag sprang 4 km. Det var otroligt skönt att komma ut och få träna i tystnad! Jag har fixat en karta över skogen vid mitt jobb, så med hjälp av den kände jag mig trygg med att hitta rätt. Det var kul att "orientera" sig fram på småstigar. Tyvärr var det väldigt lerigt och blött så nu är mina löparskor varken rena eller torra. Men det var det värt! Nu hoppas jag att även de närmsta veckorna flyter på lika bra som denna! 

Jobb i morgon igen

Jag och Emma var ute en sväng igår, och jag är riktigt seg idag! Det märks att jag sällan går ut nu för tiden... Idag är det sista sportlovsdagen. Det känns som att jag har varit ledig jättelänge. Jag har hunnit med ganska mycket också. En helg hemma med brorsdöttrarna, rensning av lägenheten, OS och vila och lite mer vila. Skönt! Det känns helt okej att börja jobba i morgon igen. 

Nu orkar jag snart inte mer!

Alltså, jag är så j..la trött på att heela tiden känna mig sjuk, hängig, trött och orkeslös! Igår mådde jag illa hela dagen och hade ingen aptit. Jag vet snart inte vad som är vad! Är jag bara trött, sjuk, inbillningssjuk, stressad, deprimerad eller vad fan är det!? Ska jag träna, inte träna, vila ännu mer eller vad ska jag göra? Jag drar till vårdcentralen i eftermiddag i alla fall, för det här funkar inte! 

Att vila eller vara aktiv?

Vet ni vad? Jag har latat mig ordentligt idag! Och det känns sååå bra. Precis vad jag behöver just nu. Eller latat och latat mig, jag har vilat och tagit det lugnt helt enkelt. Jag har känt mig ganska lost när det gäller vila/vara aktiv den senaste tiden. Att ta det lugnt leder ofta till ensamhet och ledsamhet för mig, samtidigt som jag har varit för trött och stressad för att vara aktiv, dvs umgås med andra, träna och hitta på saker. Så vad ska jag göra? Jag behöver hitta en balans mellan vila och att vara aktiv. Än så länge har jag inte listat ur hur bara...

Inspiration!

Den senaste tiden har min motivation till träning inte varit speciellt hög. Och när man inte är nöjd med träningen, känner man sig inte heller så bekväm i sin kropp. Vilket även har gjort att jag inte har känt mig på topp som instruktör och ledare. Men idag blev jag så glad när jag var i gymmet som instruktör! För ungefär ett år sedan var en äldre man på mitt TMI-pass. Han var i gymmet för första gången och borde kanske ha börjat med ett lite lugnare pass än mitt som var ganska tufft. Hur som helst så mötte jag honom idag och han tränar fortfarande på. Du lärde mig ju hur jag ska stå och göra, så jag har fortsatt träna sedan dess, sa han. Det känns riktigt kul att jag bidrog en gnutta till att han har stannat i gymmet i ett år, och att jag lärde honom lite teknik där i början. Det är inspirerande även för mig! Så inspirerande att jag faktiskt joggade hem från gymmet idag! 

Sportlovets första dag, och jag njuuuteer!

Lovet började väldigt bra med en myshelg med brorsbarnen. Åkte direkt efter jobbet i fredags för att fira alla hjärtans dag med dem. Och de var så härliga båda två! Min ankomst blev en ordentlig överraskning, så det var kul att se deras reaktioner. Jag kan säga att om jag annars känner mig svältfödd på kärlek, så fick jag mina depåer rejält påfyllda den här helgen! Vad vore jag utan de där två underbara ungarna!? De är verkligen allt för mig. Och det känns fantastiskt att få betyda så mycket för dem. 

Nu är jag tillbaka i Norrköping och har sportlov!! När jag vaknade i morse började jag direkt fundera på vad jag ska uträtta idag. Men så insåg jag mitt främsta mål med den här ledigheten: vila! Så det är vad jag ska göra idag! Jag har just njutit av långfrukost och en kopp kaffe, bara det liksom! Framåt kvällen blir det dock lite skön träning. 

Upp som en sol, ner som en pannkaka!

Den här veckan började väldans bra. I måndags fick jag och klassen dagens ros! Jag har aldrig fått det förut och efter allt slit så blev jag verkligen glad och tacksam för att någon uppmärksammat och uppskattar det vi gör. Men sen har det hänt en del på jobbet och jag har varit rätt så stressad. Idag vaknade jag så med huvudvärk och en enorm trötthet! Man ligger liksom på gränsen hela tiden på jobbet, så minsta förändring eller strul kan omkullkasta allt och skapa en enorm stress och press. Jag som nästan dansade hem i fredags för att allt kändes så bra! Ikväll kör jag mitt Cirkelfys-pass, så jag hoppas att huvudvärken försvinner, annars blir det en tuff dag och kväll. Som tur är så är det bara två dagars jobb kvar sen innan sportlovet. Men det skulle ju vara rätt så skönt om man inte var helt slutkörd när man väl är ledig och vill hitta på lite saker. Jag har i alla fall bestämt mig för att boka upp så lite som möjligt under lovet så att jag inte behöver stressa även då. Jag ska sovaaaa ut!

Kollar OS och myser

Jag sitter just nu med en kopp kaffe och tittar på OS. Det är nog bland det bästa söndagsnöjet jag kan tänka mig! Och just nu är det längdskidåkning, min favoritsport! Jag är nöjd med min uppryckning under veckan. Tränade i alla fall två pass och har ätit hyfsat bra. Men tyvärr vill inte kroppen träna känns det som. Den känns tung och jag har ingen som helst ork och hostan sitter i. Jag pratade med min kusin igår som har blivit utbränd. Han är verkligen den sista person man skulle kunna tänka sig drabbas av det. Och han sade själv samma sak. Hur som helst så berättade han om hur han under lång tid tyckt att träningen var jobbig och att han inte hade någon ork i kroppen alls. Han har gjort en massa test och tagit prover, vilka har visat att det inte är något fel på honom fysiskt. Nu med facit i hand kan han se tillbaka och förstå att utbrändheten smugit sig på under ett par år. Han har inte känt sig deppig, stressad eller ens tyckt att det han gör är jobbigt, utan tvärt om kul. Men till slut satte kroppen stopp. Han blir väldigt trött och kan nästan inte träna alls, vilket måste kännas väldigt konstigt när man tränat regelbundet och hårt i hela sitt  liv som han har gjort. När jag berättade hur jag kände när jag tränar, sade han att det kunde vara en varningsklocka. Men jag längtar ju så till att komma igång igen ordentligt! Det är möjligt att jag måste ägna mig lite åt "soft" träning först, yoga kanske? Jag vet inte, men när han beskrev hur han mår så kände jag till viss del igen mig.

Trots att träningen går sisådär, så känns jobbet väldigt roligt just nu! Jag trivs så himla bra med skolan, eleverna och kollegorna. Jag själv känner mig tryggare i min roll och jag ser att eleverna går framåt. Jag lär dem något! det är nog den underbaraste känslan man kan ha! när man märker att de faktiskt förstår och att de dessutom tycker att det är roligt! Jag får uppleva hur de utvecklas på olika sätt, och det är hur kul som helst! Nu är det bara en vecka kvar, sen är det sportlov. Veckorna från jullovet tills nu har gått sjukt fort!

Mot ljusare tider!

Den här tiden på året är ju för trökig! Det är fortfarande mörkt när man åker till jobbet och när man kommer hem. Bilen måste skrapas på mornarna, eller som nu: allt är blött och slaskigt. Det är okej att känna sig trött och sliten den här tiden på året helt enkelt! Men just idag känner jag mig ganska munter faktiskt! Var ute och åt och drack vin med en vän igår, vilket var både trevligt och välbehövligt för humöret. Kom också på att det bara är två veckor kvar till sportlovet och min förkylning är praktiskt taget borta nu. Det går mot ljusare tider och skön ledighet väntar:-) 

Uppryckning!

Nej, nu är det dags att rycka upp sig! Efter några månader av oregelbunden träning, slarvig kost och stress har jag lagt på mig några kilon. Att jag dessutom måste ta bilen till och från jobbet har gjort att även vardagsmotionen blivit lidande. Innan jag började jobba gick jag ju ta mig sjutton överallt! De här kilona har smugit sig på sakta och jag vet att det kommer att krävas ett hårt jobb för att bli av med dem. Men det fixar jag! Idag anmäler jag mig till Midnattsloppet. 

Jag trivs inte alls med min kropp som det är just nu. Kläderna sitter obekvämt och jag känner mig sällan fin. Min mage strular till och från (blir ofta uppsvälld) vilket den brukar göra när jag går upp lite i vikt. Så det finns många anledningar till att minska i omkrets! För det är främst det som är målet. Vågen ska jag inte stirra mig blind på. Nu ska jag bara göra upp en plan för min kost och träning framöver. Till hjälp tänkte jag använda appen Lifesum där man kan föra in mat, träning och resultat. Nu kör vi! 

Sjuk:-(

Jag är hemma från jobbet. Hostar, har ont i huvudet, är täppt och har feber. Tråkigt!! Har inte ork till att göra något, men är rastlös. Jag är trött på all skit på TV, men jag orkar inte göra något annat. Igår beställde jag pizza från Onlinepizza... Jag åt halva till lunch och resten till kvällsmat. Det är vid dessa tillfällen som jag önskar att jag bodde nära mina föräldrar. När jag gjorde det brukade mamma komma med mat och sånt som är gott när man är sjuk. Typiskt att jag blev dålig just nu när det är tomt i frysen och kylen! Idag är jag nog tvungen att ta mig till affären ändå... Frågan är bara vad som är jobbigast, att skrapa och borsta av bilen eller att gå hela vägen till affären... Det är såå synd om mig! ;-)

Ur mörker kommer ljus

"Vi dör en dag, och lever alla de andra". Det var något jag hörde härom dagen, jag kommer inte ihåg var och hur det var formulerat exakt, men har lagt budskapet på minnet. Jag har brottats med många jobbiga funderingar den senaste tiden. Människor i min närhet har drabbats av sjukdom, jag har känt mig ensam om min livssituation, jag har tappat bort en del av min självkänsla och jag har brottats med frågor rörande min framtid. Förra helgen var jag verkligen nere i ett mörkt hål. Jag mådde så dåligt och kände mig så ensam! Men på något underligt sätt lyckades jag hitta någon strimma av ljus och jag kravlade mig upp ur det där mörka hålet, helt på egen hand. Jag letade fram den där inre styrkan som jag vet finns där. Jag är inte någon som flyr från mina känslor, jag kan inte det (även om jag ibland önskar att jag kunde det i vissa situationer). Jag rider ut stormen och jag vet att det är i och efter själva stormen jag är som starkast och mest beslutsam. Det senaste året har jag mer eller mindre slutat att engagera mig så mycket i andras liv. Jag har inte gett så mycket av mig själv i andra relationer. Detta på grund av en rad besvikelser och en känsla av att min närvaro inte spelar någon större roll i andras liv. Märk väl, detta är MIN känsla av det hela, det innebär inte att det har varit så! Jag har helt enkelt, utifrån min rädsla för att bli sviken, utnyttjad och förgivet-tagen valt att ta ett eller två steg tillbaka. Det krävs en insättning på relations-kontot från båda håll liksom. Jag har väl kanske valt att inte investerat så mycket, av rädsla för att förlora allt det jag satsat. Fin metafor va? ;-) Hur som helst så har jag nu bestämt mig för att sätta in en rejäl summa på mina relationskonton! Jag ser det som att jag investerar i mig själv och att det antagligen i slutändan lönar sig på något sätt. 

Jag kommer nog behöva min styrka i veckan, för i morse vaknade jag med halsont - IGEN! Efter att ha varit halvsjuk hela höstterminen trodde jag att jag skulle klara mig bättre nu. Jag har ändå känt mig ganska pigg i veckan och fått till träningen hyfsat, så det är väldigt irriterande att jag nu har en förkylning på G. Aja, jag får kämpa på:-) 

Fyndat!

Jag är så nöjd med den här helgen hittills!  Igår tränade och bastade jag, Emma och Emelie på eftermiddagen. Sedan åkte vi hem till mig och hade fredagsmys. Idag var jag och Emma en sväng på stan. Jag skulle egentligen bara handla garn, men kom även hem med en vinterjacka, termobyxor, mössa och två tröjor. Och ALLT till nedsatt pris! Då känns det bra. Jackan kostade 500 kr (tidigare 800 kr) byxorna 450 kr (tidigare 1500!!) vit tröja 160 kr och grå t-shirt 200 kr (tidigare 500!!). Fick dessutom 20 % på Stadium så mössan blev typ gratis. Så sammanlagt ca 1300 kr för allt! Annars hade det blivit nästan 3000 kr! Det är kul att fynda! Det blev garn också, ska sticka ännu en tröja och det ska bli så kul! 

Under veckan har det kommit en massa snö så vi har åkt pulka på rasterna. Det är ju barnsligt roligt! Vi har sådan tur som har en så fin skolgård med en stor backe. En dag sken solen och det var helt fantastiskt! (Se bilden) 

Tröttheten har drabbat mig igen

Jaha, då var jag tillbaka till mitt trötta, vanliga jag igen då... Trots att veckan har varit bra utan någon direkt stress, så somnade jag i soffan 19.30 igår! Vaknade till ett par gånger under natten, men sov till 8.00 i morse!! Alltså över tolv timmar! Jag förstår inte! Som sagt, så har veckan varit väldigt bra på jobbet. Det var kul att träffa barnen och det har varit lugnt. Jag har tränat och mitt nya pass gick superbra. Så varför är jag så trött?? En teori kan ju vara att jag i övrigt inte mår så bra. Hade jag inte haft mitt roliga jobb och Friskis så vet jag inte hur jag hade orkat! Vännerna betyder så klart mycket, men ibland går det ganska lång tid emellan träffarna och de kan inte heller helt ersätta det jag saknar i mitt liv. Inte helt oväntat så vaknade jag med huvudvärk i morse. Jag har bokat in mig på ett spinningpass idag och jag ska ta mig sjutton gå på det ändå! Antingen går huvudvärken över, eller så blir den värre.  Jag får chansa och se helt enkelt. 

Jobbångest...

Hur ska det här gå?! Jag ställde klockan på 8.00 i morse och jag var helt döööd! I morgon bitti kommer klockan stå på 05.20... Jag har ångest för att jullovet är slut i morgon och jag är rädd för att bli lika trött som jag var under hösten. Kanske, kanske blir jag piggare nu när det börjar ljusna! Och förhoppningsvis får jag ordning på min träning. På tal om det så ska jag strax bege mig till Friskis för att köra igenom mina nya övningar till passet och testa musiken. Det blir nog bra! 

Ett sent inlägg för att jag inte kan sova

Jag såg just slutet av Alex Schulmans enmans-show. Skit att jag missade hela! Den verkade så himla bra och han pratade så ärligt, öppet och visade sådan sårbarhet (I alla fall under den lilla stund jag tittade). Han avslutade med att säga att oavsett om det är i verkliga livet, på Twitter eller Instagram så är vi alla barn som skriker "älska mig". Det var avslutet på en berättelse om hur han genom terapi lyckades möta sig själv som barn, ett barn som såg sig själv som värdelöst. Det var också så han sedan fortsatte att se på sig själv genom livet, tills nu då. Och visst ser man lite annorlunda på andra vuxna om man tänker på dem som barn. Barn som vill bli sedda, älskade och bekräftade. Alla har vi nog ett barn inom oss som i brist på något av det tidigare, gör att vi handskas med saker på ett inte alltid så vuxet och rationellt sätt. Jag kan själv uppleva att vissa händelser ibland kan påminna mig om situationer och känslor sedan förr. Det är ju inte omöjligt att man då handlar därefter. Man borde kanske gå i terapi;-) Hur som helst så såg jag en helt annan sida av Alex än den jag sett tidigare. Det är så härligt att lyssna på människor med insikt och som vågar erkänna att de jobbat med sig själva!  

Latmask!

I "morse" vaknade jag halv elva! Halv elva!! Det var länge sedan jag sov så länge och jag har haft ångest för det hela dagen! Men varför har jag det egentligen? Jag har ju längtat efter att få sova ut ordentligt hela hösten! Jo, för jag kommer aldrig igång ordentligt när jag kommer upp så sent. Förvisso har jag i stort sett gjort färdigt mitt pass under dagen, men jag har inte lämnat lägenheten. Nåja, nu är det snart bara två lediga dagar kvar. Börjar få lite små-ångest för det också. 

Vi hade en väldigt trevlig kväll i torsdags i alla fall! Mycket vin blev det och jag var rätt så seg igår. Men det var det värt! Vi fick för oss att gå ut en sväng. Tror ni att det var något folk ute? En torsdag andra dagen efter Nyår? Nej, det var dött nästan överallt! Vi hamnade till slut på Munken och där satt det i alla fall lite folk.   Ikväll skulle en kompis kommit över, men hon fick förhinder så nu sitter jag här och känner mig väldigt rastlös och ensam. Fan, vad tråkigt det är att bo själv ibland!! Just nu dricker jag ett glas rödvin. Äh! Va sjutton, lika bra att passa på nu när man fortfarande är ledig! 

Höll nästan på att göra en qickfix!

Gud vad skönt det är att vara ledig!! Jag har faktiskt inte ägnat många tankar på jobbet alls! Nu är jag tillbaka i Norrköping och har en hel del att fixa med innan det är dags att börja jobba på tisdag. Ska göra ett nytt Cirkelfyspass, planera första skolveckan, handla, göra matlådor och helst städa lite. Men först blir det tjejmiddag ikväll! Två av mina studiekompisar kommer hit. Det ska bli så kul! Vi har knappt setts under hösten eftersom vi alla tre har börjat jobba. 

Jag satt just och funderade på vad jag ska göra med min vikt. Jag har lagt på mig lite under hösten eftersom träningen har blivit bortprioriterad. Det är fascinerande hur allt påverkas då, jag har ätit sämre och varit tröttare. Så hur ska jag göra?! Ett tecken på att min självkänsla är lite naggad är att jag faktiskt började fundera på någon diet. Trots att jag har bestämt mig för att aldrig gå på något sådant igen! Jag förstår att folk faller för de här inne-dieterna, men när man tittar på det objektivt så är det ju så tydligt hur folk tjänar pengar på dessa böcker och allt som kommer därtill. Det finns ingen diet som är hållbar!! Dessutom är det så individuellt vad som funkar och inte. Jag satt till och med nyss och funderade på den nyaste trenden: 5:2-dieten. Sen vaknade jag till och insåg att det är ju absolut inte min grej! Nej, jag ska träna, äta mindre portioner, lägga till mellanmål och ta bort skräpmat och godis i veckorna. Det blir bra! Och det är hållbart. 

Välkommen 2014!

Det blev faktiskt en av de bästa nyårsaftonar jag haft på länge. Jag tycker om när man har lagt ner tid på maten och valet av vin, vilket alla hade gjort. Det var supergott! Sen är de här människorna rätt roliga. Så det blev en trevlig kväll och jag fick kramas med mina föräldrar vid tolvslaget (som för övrigt har blivit pensionärer båda två nu). 

Nu blickar jag framåt mot ett 2014 som jag hoppas blir ett bra år. Kanske hittar jag en ny lägenhet? Jag SKA ut och resa! Och jag vill bli mer social än vad jag har varit under hösten. Jag kommer att jobba på och fortsätta utvecklas som lärare, förhoppningsvis är jag inte helt utpumpad när sommarlovet börjar. Jag ska fortsätta med mina pass på Friskis och min egen träning (vilken behöver bli mkt bättre). Jag och Emma ska träna oss fram till Midnattsloppet. Ja, 2014 kan bli ett bra år! Mitt nyårslöfte är att satsa framåt och inte blicka bakåt. Jag har vacklat lite i min självkänsla under året och tappat min kämparglöd. Men du ska det fram igen! Det är ingen annan som kan hjälpa mig med det, bara jag själv. Och det är jag ju egentligen rätt så van vid. Har gjort det om och om igen. Jag är också bäst på det efter en riktig svacka. Verktygen och riktningen har jag, det gäller bara att inte förvilla bort mig pga stress och negativ energi från andra. Just nu har jag inga såna människor omkring mig, så det borde inte vara några problem. Så årets löften blir rätt så luddiga, men hellre det än att lova saker som jag inte kommer att hålla.