Jag vill bara förtydliga att jag absolut inte tror att ni, mina vänner, inte vill umgås med mig. Ni har varit så gulliga och hört av er efter mitt förra inlägg och jag menade verkligen inte att ge någon dåligt samvete eller få er att känna er otillräckliga. Nej, jag är mer bekymrad över mig själv och att jag inte känner någon energi eller initiativförmåga just nu. Att jag inte känner någon glädje inför något och att jag helt enkelt inte får ihop mitt liv. Jag var förberedd på att det skulle bli tufft att börja jobba, men det har varit mycket jobbigare än jag hade kunnat föreställa mig. När helgen kommer är jag så mentalt trött att jag inte orkar göra någonting! Men gör jag ingenting och är ensam, så tänker jag bara på jobbet och på allt annat runt omkring som är jobbigt. 

Jag är trött, deppig och känner mig jäkligt ensam just nu bara. Det sitter hos mig och jag hoppas att jag snart får ordning på det och orkar vara lite mer positiv och social. Och jag hoppas också på att jag börjar lita på människor omkring mig igen. För det vill jag kunna göra. 

Så det jag mest vill säga är att ni betyder massor för mig! Men just nu känner jag inte att jag orkar visa det tillräckligt. Det var nog mer det jag ville få fram egentligen:-)