Vemod och tacksamhet

Förresten... jag drabbas alltid av någon sorts vemodskänsla innan jul. Vet inte varför, kanske för att de här helgerna är ännu en påminnelse om att jag inte har någon. Det är klart att jag har NÅGON, men ni vet vad jag menar... Samtidigt så handlar det nog också om att jag älskar julen och att jag så gärna vill att den ska bli bra. Att alla ska må bra. Men vem vill inte det? Det är så många som råkar ut för tråkigheter och som har det svårt, mycket, mycket svårare än jag någonsin haft. Detta blir extra tydligt under julen. Om man ser det i ett vidare perspektiv så tänker jag främst på alla barn som lever i trasiga familjer. Ur ett personligt perspektiv önskar jag bara att det ska bli en mysig och lugn jul med familjen och att vi ska ha det bra tillsammans, utan stress och utan höga förväntningar. Jag är otroligt tacksam för att jag har min familj och att jag får umgås med dem jag älskar mest under julen.