Gillar läget!

Tjihoo!! Vaknade utan att ha ont!! Det är lycka det:-) Och jag blir fylld av energi och börjar direkt göra upp planer för träning, umgänge och plugg! Jag blir verkligen en helt annan människa.

Har funderat mycket på hur det kommer sig att jag får såna här perioder av huvudvärk och nackproblem. Min teori är att jag blev stressad och rastlös när jag blev sjuk. Dessutom fick jag ofrivilligt mycket tid över till att tänka, vilket i mitt fall är lika med oro och frustration över framtiden, över att jag känner mig ensam, oron för att för alltid vara singel och barnlös. Det är ganska avgörande och stora livsfrågor. Särskilt när man alltid har haft en bild av sig själv som mamma och familjetypen. Jag har liksom aldrig strävat efter en lysande karriär, att resa jorden runt eller att bo flott. Nej, för mig har familjen varit det stora målet, sedan har allt annat kommit i andra hand. Nu har mitt liv tagit andra vändningar och jag har varit tvungen att omprioritera. Vilket i och för sig också har varit bra. Jag har fått en styrka i mig själv, som kanske inte hade varit möjlig om jag hade skaffat barn vid 25. Jag har utbildat mig och jag har varit tvungen att verkligen fundera på vad JAG vill (förutom det där med att skaffa familj). Jag har inte kunnat rusa in i någonting och jag funderar igenom allt. Det är kanske ibland en nackdel också. Jag behöver lite mer passion, spontanitet, spänning och flirtar i mitt liv! Herregud, jag har inte varit i närheten av en date på månader! I vilket fall som helst, dessa tankar om mitt liv snurrar konstant runt i mitt huvud när jag får för mycket tid över till att tänka. Och när jag får sådär ont blir jag frustrerad och arg för att jag går miste om sådant som just nu är det viktigaste i mitt liv, dvs träning, umgänge och studier. Och då är det ju inte så lätt att vara avslappnad och därigenom bli av med värken.

Igår blev jag i alla fall bättre efter ett tag, med hjälp av Treo (som jag egentligen skulle sluta med) så då gick jag ut och lade mig utanför huset i solen. Jag har bestämt mig för att jag nu ska göra det bästa av varje dag, oavsett om det är på egen hand eller tillsammans med någon. Det låter ju kanske som en självklarhet, men ibland blir vissa saker som nya när man bestämmer sig för det. Ibland, ska jag erkänna, ser jag bara vad jag inte kan göra för att jag är själv. Men det mesta går faktiskt att göra på egen hand också. Jag får helt enkelt gilla läget och försöka acceptera min situation.